Sofia @ Northern Arizona Uni.

Jodå jag lever! Har bara inte haft jättemycket att skriva om.

Har jobbat på skolan tisdags, onsdags och idag. Och det blir imorgon också, dock inte så länge. Jag trivs iaf bra. Känner kidsen ganska bra nu tycker jag. Vissa är störiga men överlag är det väl en bra grupp. Sedan så har jag mitt favoritbarn, ja jag vet det är inte bra att ha det, men denne lille krabat är det sötaste jag nånsin sett! Inte bara utseendemässigt. Han är problemfri, inte högljudd, och helt enkelt otroligt sweet. Som idag när en tjej blev slagen i huvudet av ett evil kid så kramade han henne och försökte trösta henne. Själv blev han också slagen men "tyckte inte att det gjorde ont så det gjorde inget". Sen nöjer han sig med en liten leksak hur länge som helst medan en del andra bråkar över en cykel.

Som ni ser har jag genomgått en smärre förändring. Från att ha tyckt att barn är superäckliga, irriterande, störiga, jobbiga (jag är dock fortfarande övertygad om att merparten faktiskt är så) och varit nästan säker på att jag själv inte vill ha barn så känner jag nu att jag har en väldigt moderlig sida. Och det känns ju rätt bra faktiskt. Typ lite "puh". För tänk, jag kanske själv får ett sånt där ultrasweet kid som man bara inte kan få nog av! Och sen kom jag att tänka på vad jättetrist att inte ha några barn när man är pensionerad och gammal. Tänk om alla ens polare dör innan en själv. Och dessutom är de ju lika gamla och skröpliga som jag. Nej nu är jag nästan säker på att jag någon dag i framtiden ska ha iaf ett barn! Fast ett är ju fattigt, syskon är bland det bästa som finns. Så OK, två kids!
Gud, jag är chockad över min förändring!

Men men, so long, nu ska jag kolla in ESC semifinalen. Och btw, jag har nog haft typ den onyttigaste veckan som finns. Måste fan skärpa mig nu...

Ciao,