Jag är världens sämsta människa
Helvetes jävla helvete. Var på jobbintervju ute i Tollarp. Varannan vecka jobbar man till 23:30 och då går det inga bussar längre. För att få jobbet måste jag kunna arbeta de bestämda tiderna. Eftersom jag är så kass så har jag varken bil eller körkort. Då säger pappa att han ska köra och hämta mig. Han jobbar (och ska snart byta jobb och då jobba i Hässleholm = han måste pendla) och brukar vilja gå och lägga sig rätt tidigt men är alltså villig att göra detta. Då sa jag att det inte kändes schysst men han stod fast vid det. Då sa jag tack och lade på. Sen började jag storböla. Och där är jag nu. Jag känner mig som universums mest misslyckade människa. Som vid tjugo års ålder har en far som på allvar tänker hjälpa mig så mycket. Jag är rörd att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Samtidigt skäms jag så mycket. Som om inte det vore nog så har jag fetaste beslutsångesten. Måste meddela om jobbet idag och skrivs det kontrakt och skit. Men jag har ju inte direkt nåt bättre på gång.
Skjut mig någon?
Kommentarer
Postat av: Ippa
Förstår hur du känner det. Alltid en fördel med körkort ju.. men du ska väl ändå plugga snart? Så jobbet är ju inte forever liksom? vad är det för jobb förresten?
Postat av: Ippa
ahhh okej. Jag ska på intervju på McDonald's. Verkligen inget ställe jag vill jobba på men jag har ju inte heller något jobb som sagt så det är ju bättre än inget :)
Trackback
